Jag vet att du ser, jag vet att du läser

Men skärmen förblir tyst, som om jag inte finns

Varje ord jag skriver, varje fråga jag ställer

Faller som sten i en bottenlös brunn

Du kan scrolla förbi mig, låtsas som ingenting

Men sanningen klibbar sig fast vid din hud

Är det lättare att tiga än att möta det här?

Är jag bara en röst du lärt dig att stänga av?

Svara mig, säg nånting

Gör mig hellre rasande än osynlig

Du låter mig skrika in i tomhetens vägg

Som om jag är den som tappat grepp

Det är inte jag som gömmer mig, inte jag som flyr

Det var inte jag som svek, men jag bär din skit

Och när du blundar, när du vänder dig om

Blir det lättare att tro att jag aldrig fanns?

Svara mig, säg nånting

Gör mig hellre rasande än osynlig

Du låter mig skrika in i tomhetens vägg

Som om jag är den som tappat grepp

Är det feghet eller ren jävla skam?

Eller bryr du dig inte alls?

Du kallar mig känslosam, men vad fan är du?

En man av luft, en skugga som flyr

Svara mig, säg nånting

Gör mig hellre rasande än osynlig

Du låter mig skrika in i tomhetens vägg

Som om jag är den som tappat grepp